Sovmorgon inledde dagen för att sedan checka ut från Best Western, fint hotell, bra service och bra läge. Rekommenderas att boka för er som besöker Växjö i fortsättningen.

Tog mig till Fortnox där jag hade planerat att befästa mig i A-hallen under hela dagen för att se A-finalerna som skulle spelas. Först ut var P16-finalen, där Nykvarn ställdes mot KAIS Mora. Lagen hade haft olika vägar fram till finalen där Nykvarn hade något enklare i sin semifinal mot Skoghall, Skoghall som säkrade bronset mot Jönköping tidigare under dagen.

Nykvarn rivstartade och urstarke Wahlgren gjorde 0-1, innan bröderna Rigogiannis hade ett fint samarbete där Kevin hittade fram till Lucas på ett mycket vackert sätt. Innebandygodis!

KAIS Mora stod upp bra, försökte spela ett relativt aktivt styrspel och en reducering kom också, inte helt oförtjänt och målskytt var Simon Wigstrand.

Nykvarn rivstartade period två med ett tidigt mål av Hannes Friman och även om Nykvarn hade mycket av bollen så fortsatte KAIS Mora att spela en bra innebandy. Nykvarn stod för ett par riktigt slarviga misstag i egen zon och Mora högg direkt. Reduceringen kom när KAIS Mora kom fyra(!) mot en i en omställning, där man var på väg att slarva bort chansen, men Viktor Persson kunde slå in returen. Något av en gratischans som man till sist kunde utnyttja.

Nykvarn fick chansen att inleda tredje perioden i powerplay där Granlöf var den som tog skott utifrån, i övrigt så hade inte powerplayet särskilt mycket mer att bjuda på och där kunde man nog haft en bättre utdelning. Mycket ställningskrig i den tredje perioden där Nykvarn inte behövde riskera något, men samtidigt vårdade man bollen på ett bra sätt och slog inte bort någon boll i onödan. KAIS fick chansen i powerplay, men Wanhainen i Nykvarns mål var duktig och säker. I och med att matchen spelades i 3×15 så rann tiden iväg fort och till sist tvingades Mora plocka målvakt, där man skapade ett riktigt bra läge med ett par sekunder kvar. Det ska tilläggas att Nykvarn hade frislag med et par sekunder kvar, men slarvade ordentligt med boll och gav den till Dalalaget som fick en avslutande chans.

Till sist så kunde Nykvarn fira guldet, inte helt orättvist och ett bevis på det var att samtliga spelare i Allstar kom från Nykvarn, där man tog ut en målvakt, en back och en forward. Märkligt upplägg kan jag tycka, då man lika gärna kunde plocka ut en femma, William Wanhainen, Lukas Svensson och Lucas Rigogiannis blev de tre utvalda, där Wanhainen även blev matchens lirare. I Mora så tillföll priset Albert Östman som matchens lirare.

Därefter följde finalen i DJ-JAS, där jag hade tippat Rönnby som slutsegrare. Båda lagen inledde på tre femmor, vilket är ganska förståeligt med tanke på att helgen har slitit på spelarna och flertalet tuffa matcher har avverkats. Första utvisningen drabbade Pixbo och trots att RIG/Röbäck har visat upp fina tendenser i powerplay så lyckades man inte denna gången. Istället kom ledningen lite slumpmässigt när Sandra Svärd trampade upp längs högerkanten och hittade en lucka. Svärd som går som back i JAS, men som forward i DJ18 om jag sett rätt och hon har sannerligen visat att hon bemästrar båda positionerna.

I den andra perioden så började båda lagen matcha hårdare och det var RIG/Röbäck som hade bäst utdelning när Alexandra Terner petade in 2-0 och när man fick chansen i powerplay nästa gång så small det. Tova Eriksson, en av matchens giganter hittade över till Lisa Svarfvar som dunkade in 3-0 på halvvolley och just då såg det mörkt ut för Pixbo och man såg ut att gå mot ett nytt silver.

I den tredje kom man in med ny energi och coacherna fick effekt av sin matchning, där bland annat Moa Rylander spelades som back. Tidig reducering av Josefin Wålinder och även nästa mål gjordes av samme Wålinder som då sprintade loss på vänsterkanten och avlossade ett skott som inte såg helt otagbart längs marken, men som rullade in bakom Hedin. Just då hade Pixbo verkligen momentum och det blåklädda motståndet såg allt tagna av stunden. Att kvitteringen skulle komma var inte frågan, frågan var NÄR den skulle komma och tillslut så satt den. Wålinder kunde för tredje gången i matchen hitta rätt. I slutet så ville domarna kliva in in händelsen och ta en utvisning. Pixbo får sedan en något märklig utvisning, vilket kan tyckas konstigt i just det skedet, men domarna var säkra på sin sak och trots att Sandra Svärd bland annat var nära att avgöra matchen, så blev det inget mål där.

Matchen gick tillslut till förlängning och straffar, mer dramatiskt kunde det inte bli. Överlag så var det relativt svaga straffar/bra räddning och till sist kunde Tova Eriksson, en av matchens förgrundsfigurer, kliva fram och skjuta guldet till sitt RIG. Stor matchhjälte med andra ord, tillsammans med målvakt Hedin som var ett monster turneringen igenom på straffar.

Matpaus följde därefter, där Dennis Popperyd såg till att man fick se lite mer av Fortnox, trevligt! Har ni inte läst hans blogg, gör det. Läsvärda inlägg från Innebandyfesten.

Därefter följde något av helgens höjdpunkt, JAS-finalen i HJ; där Jönköping ställdes mot Lillån. Inte helt väntat som jag tidigare varit inne på, men så såg årets final ut. Jönköping fortsätter visa vilken maskin man är. Otto Weidman, som var skadad under gårdagens semifinal klev in i händelserna och kunde i den första perioden assisterade Simon Hedin två gånger om, varav det andra mycket snyggt. Hade hört mycket om Lillån fram tills finalen, men inte sett något av laget. Positivt överraskad av lagets spel med boll dock där man vårdade bollen bra och tvingade Jönköping till att spela försvarsspel.

I den andra perioden så gick det fort. Lillån kunde både reducera och kvittera på kort tid. Nya mål föll sedan där Jönköping gjorde 2-3, Lillån kvitterade, Jönköping tog ledningen på nytt och där Hedin fullbordades sitt hattrick. Innan periodens slut så hade Isak Palmén gjort sitt andra, ett mycket snyggt sådant där han vek in från vänsterkanten och avslutade med en backhand. Otto Weidman ville dock inte vara mycket sämre och med endast åtta sekunder kvar kom ett mycket viktigt psykologiskt mål, där han sköt i exakt rätt läge, tätt över målvaktens ben.

Lillån som hade matchat på två femmor matchen igenom, orkade sedan aldrig resa sig där Jönköpings bredd malde ner Örebrolaget, där man gick på tre femmor stora delar av matchen. Emil Nilsen dunkade in 4-7 i powerplay och kostade även på sig att missa en straff kort därefter. Ett smart spelade Jönköping kunde sedan rulla av tiden samtidigt som Lillån aldrig orkade med en sista forcering och man kom aldrig närmare än ett tremålsunderläge, där man dock förtjänar beröm, för att ta sig till final hade nog aldrig någon trott sedan innan.

Vad Jönköping egentligen gör, som är så bra, det vet jag inte. Man lyckas få en enad grupp att dra åt samma håll och trots att man kan vara uträknade i vissa matcher, så är det alltid någon som kliver fram när det ska avgöras. När Weidman saknades i semifinalen så var det istället Bernhardsson som klev in och gjorde poängen och lagets tredjefemma som levererade. När Weidman sedan återkom i finalen så var han en av de ledande profilerna.

Fick även mig en kort pratstund med Växjös tränare, Niklas Nordén som verkar läsa bloggen. Kul! Härlig människa och karaktär det där.

Innan jag begav mig hemåt blev det en period i DJ18-finalen, där RIG ställdes mot Bele Barkarby. Första perioden slutade 2-2 efter ett par riktiga slumpmål, där någon styrdes in och där en var menad som en passning, men istället slank in. Tråkigt nog fick Tova Eriksson kliva av med en skada som såg allt annat än bra ut. Hoppas på det bästa för Tova som varit duktig turneringen genom!

Efter knappa tre timmar hem i bil så är jag nu återigen i staden Lidköping, där vi har Sveriges bästa kebab. Jag lovar. Kom hit och jag bjuder.

En skön helg med mycket innebandy där jag hade höga förväntningar på Festen överlag. Om dessa besannades eller inte, ja, mer om det i ett annat blogginlägg.

//Rasmus