Floda IBK

Hammarby IF IBF

Hovslätts IK

Växjö IBK Utveckling

Kommentar: Spontana känslan är att vi hittar den mest intressanta gruppen här direkt i grupp E. Vi har ett Floda, som för ganska många år sedan hade en stark 03-kull som stod sig bra i distriktet. Nu är det 06-kullen, men även med ett par yngre spelare födda 2007-2008 som man hoppas mycket på och det med all rätt. I första steget vann man sina två matcher, även om det blev onödigt spännande mot Bergum där man avgjorde under matchens sista fem minuter. Det följdes upp med klart mer stabila 0-4 mot Lindås. I regionsslutspelet så blev det tuffare när man skulle ställas mot Partille, Kärra och Särö. Just Särö hade ingen så mycket att säga till om, ett Särö som inför säsongen tappade spelare till Pixbo. Flodas 7-2 mot Partille och 6-0 mot Särö imponerade dock mycket och det blev en gruppfinal mot Kärra . Väl där orkade man inte fullt ut, trots en tidig 0-1 ledning så kom man aldrig närmare än 5-2 underläge sedan och förlorade med 6-2. Jag tror att uppe i Falun, i en tuff grupp, så får man nog bekänna färg rejält och ska man ta sig vidare får man nog sikta in sig på andraplatsen bakom Hammarby.

Just Hammarby som är en av årets stora favoriter och som även gjort avtryck i JAS. Redan förra året tog man sig till innebandyfesten trots att man bara hade två spelare födda 2005. Majoriteten av spelarna är födda 2006 och det gör att man blir rejält favorittippade. Just i JAS så orkade man inte ro på Farsta fullt ut, men flera av spelarna representerade Stockholm under SDF-SM och ett par av dem har fått göra debut i division 1 under säsongen. I steg ett tog Hammarby två segrar med målskillnaden 22-4, vilket säger lite om lagets offensiva kvaliteter. Även i regionsslutspelet övertygade man när man tog tre raka med målskillnaden 22-4 på nytt. Där var man aldrig hotad av något lag, utan kunde bekvämt ta sig vidare. Utan tvekan för man gälla som favoriter i den här gruppen och kanske i hela turneringen när det väl drar ihop sig.

Tittar vi till Hovslätt så är det en trupp med spelare som både spelat en hel del JAS iår, men även lite allsvenskan och SDF-SM för Småland. Emil Karlsson, Sebastian Sjökvist och Hugo Olsson tillhör de mer framstående spelarna i den här ålderskullen. Det ska dock tilläggas att man tagit sig vidare med minsta möjliga marginal. I steg ett så var man ett av tre lag som slutade på tre poäng, där en bättre målskillnad såg att att man knep förstaplatsen före Fagerhult och KFUM Jönköping. Fagerhult var där två minuter ifrån ett kryss och en fjärde poäng vilket hade inneburit avancemang istället. I steg två så var det Warberg som vann gruppen på full pott. Där bakom återfanns tre lag på tre poäng med varsin seger, där Hovslätt, Zenith och Värnamo var lagen. På nytt så kunde Hovslätt ta placeringen bakom Warberg tack vare en bättre målskillnad som grundlades av en fin 1-9 seger mot Zenith där man fick fin träff i det offensiva spelet och där Oskar Kindberg Bakos blev tremålsskytt. Just Hovslätt offensiva spel är värt att se upp med, men det kommer bli oerhört tight bakom Hammarby om jag får tippa. Bli inte förvånade om det blir en uppgörelse som slutar i målskillnad av yttersta betydelse.

Sista laget ut är Växjö, vilket bäddar för ett intressant möte mot just Hovslätt, lag som kanske annars är vana att stöta på varandra tidigare. Växjö som senaste åren haft fina kullar på uppgång, står sig inte lika starkt här enligt undertecknad, speciellt när Mendoza Nyberg hamnade på RIG. Steg ett tog man två segrar i, även om det satt ganska långt inne mot Ingelstad där man avgjorde en bit in i period två och tog en uddamålsseger. Vetlanda besegrades desto lättare och gav laget avancemang till regionsslutspelet. Där tog man en förstaplats på sex poäng. Förlust mot Munka Ljungby med 5-2, men där Munka samtidigt hade kryssat mot Lund och därmed slutade på fyra poäng. Växjö som ganska enkelt slog både Lund och Öjaby i sina övriga två matcher och därmed hade bra kontroll. I övrigt tror jag dock att Växjö kommer få det tufft, då man enligt mig haft en ganska tacksam väg fram och jag ser en klar spets i de andra lagen som är svårare att plocka bort.

– Tore Kvint, Hammarby IF IBF

– Phoenix Wigelius, Floda IBK

– Emil Karlsson, Hovslätts IK

AIK IBF

Hagfors IBS

Munka Ljungby IBK

Warberg IBF

Kommentar: En grupp som på pappret känns något svagare än grupp E, men det finns allt intressanta spetsar här med. Om vi börjar med AIK så är det väl främst ett namn som alla pratar om – Jakob Jonsson. Killen som redan debuterat i SSL och som kommer vara en kugge i A-laget inom ett par år om utvecklingen fortsätter peka uppåt. Redan förra året fanns AIK med på festen, men då med starka namn som Tim Bruno, Wille Jäderlund och Alexander Måhlberg för att nämna några där man till sist förlorade kvartsfinalen mot Höllviken. Detta året tog man två segrar i första omgången där en tight 6-5 seger mot Täby, nog ser jämnare ut än vad den var sett till att Töby reducerade sent två gånger om. Där kunde Isaac Lindberg, förra säsongen i just Täby, göra två mål för AIK och i allra högsta grad vara inblandad. I sitt regionsslutspel så tog man en andraplats bakom Salem där man slutade på samma poäng. Salem som tidigt i gruppspelet förlorade, där man istället såg till att slå AIK i den avgörande matchen. Då lagen hade samma poäng och samma målskillnad så tror jag att det gick på inbördes om jag inte är helt ute och snurrar. Jag ser denna upplagan av AIK som något svagare och tror att man får svårt att störa fullt ut i denna gruppen.

Kollar vi på Hagfors så finns det en intressant kul med flera 06:er som är värda att hålla ögonen på. Man har fyra spelare som noterats för division 1-matcher och dom har tillsammans skrapat ihop märmsre 25 poäng. Mest framstående poängmässigt har Wiggo Westlund med sina tio poäng varit. I första steget vann man bekvämt dina två matcher mot Skattkärr och Skoghall där ovan nämnda spelare leverade, men där även Ludwig Sandahl var framgångsrik med sina fyra mål mot Skoghall. Även i nästa steg skulle man imponera med tre raka segrar och 19-6 i målskillnad. Jämnast blev det mot ÖSK ungdom där man vann med uddamålet, trots både 1-4 ledning och 3-5 i slutet. Återigen kunde spelare som Sandahl, Michaelsson, Steorn och Westlund leverera och det är ganska tydligt att mycket av framgången finns i ett par spetsiga spelare där övriga behöver sluta upp och göra jobbet. Just den spetsen kan dock vara guld värt här och jag tror att med det vapnet och en kompetent ledarstab så har man absolut chans att slåss om förstaplatsen.

Munka Ljungby har en av turneringens bästa spelare, kanske den bästa, i Liam Ahlin som under slutet funnits med i Helsingborgs matcher i form av en dubbellicens och som vi säkerligen får se i finrummet även nästa år. Munka inledde med att ta två raka segrar mot Helsingborg och Åstorp där Ahlin sjävklart fanns med och bidrog. I näst steg, regionsslutspelet, så skulle man möta Växjö, Öjaby och Lund som vi redan har snuddat vid längre upp. Man inledde med att rädda ett poäng mot Lund under matchens sista minuter, men imponerade desto mer när man slog Växjö med 5-2. Inför gruppens sista match där man skulle möta Öjaby som hade två förluster, så hade man allt i egna händer för att vinna gruppen. Lättare sagt än gjort då Öjaby gick upp till 4-0 och även hade 5-1 ett par minuter in i period två. Även om Munka kröp närmare och reducerade ett par gånger om, så förlorade man till sist med 5-4 och fick därmed nöja sig med en andraplats bakom Växjö och slutade istället på samma poäng som Lund, men klarade sig på bättre målskillnad. Som jag även nämnde i Växjös analys, så anser jag att vägen fram varit relativt tacksam och de ojämna prestationerna tror jag gör att man får svårt att nå hela vägen fram. Då krävs det att Liam Ahlin presterar något utöver det vanliga.

Sista laget ut i gruppen är Warberg, som efter ett par års frånvaro, nu finns med på Festen både i USM-klassen och även JAS-klassen. Förra året hade Warberg oturen nog att få ställas mot Höllviken i regionsslutspelet som sedan skulle ta ett silver till sist. Denna gången kunde man i steg ett besegra Träslövsläge enkelt för att sedan slå Varla med uddamålet i en betydligt tuffare match. I regionsspelet så skulle man imponera desto mer och ta full pott mot Zenith, Hovslätt och Värnamo. Målskillnaden skrevs till 10-3 och en tight defensiv med enbart fem insläppta mål i båda stegen är ett rejält styrkebesked. Louie Lindblom är en av lagets potentiella matchvinnaren offensivt, där även lagkapten Olle Asklöf har en hög kapacitet, vilket han inte visade under SDF-SM här senast. Just den fina defensiven man visat upp kan bli en nyckel här, får man fortsatt träff på den och ser till att sina offensiva nyckelspelare presterar så tror ja absolut att man kan störa både Hagfors och AIK som jag håller snäppet före Munka.

– Liam Ahlin, Munka Ljungby

– Jakob Jonsson, AIK IBF

– Wiggo Westlund, Hagfors IBS

IBF Dalen

IS Saga

Salems IF

Örebro SK Ungdomsklubb

Kommentar: På förhand en grupp som känns oerhört oförutsägbar, men även svagare än framförallt grupp E. Kollar vi till Dalen dock så känns det på förhand som ett av de starkare lagen. Redan förra året fanns man med på Innebandyfesten och gick till semifinal och spelare som Hugo Nording, Felix Nilsson, Emil Alm, Rasmus Nyback, Patric Blomqvist och Arvid Lundholm fanns med redan då. Spelare (inte Lundholm) som även fanns med i Västerbottens distriktslag här i årsskiftet som tog ett imponerande guld. I sitt första steg tog man full pott med målskillnaden 20-7. Tuffast blev det i tredje matchen mot TTG, men resultatet som skrevs till 4-5 seger, var först 1-5 innan TTG gjorde en stark spurt. Även i regionsslutspelet blev det full pott trots betydligt tuffare motstånd. Det blev dock uddamålssegrar mot både Sundsvall och även Gävle där lagen bakom slutade på tre poäng vardera. Inte helt oväntat var Felix Nilsson framgångsrik med sina fem mål och för de som inte sett Dalen/Västerbotten sedan tidigare så finns det många spelare att titta på under helgen. Målvakt Blomqvist tillhör en av turneringens bästa, kanske den bästa och lär vara en nyckelspelare. Jag tror Dalen vinner gruppen även här.

Saga, laget från Uppsala, som inte är direkt välkända i dessa sammanhang sedan tidigare. Imponerande nog hade man två spelare födda 2007 intagna till RIG, men där en av dem tackade nej. Redan förra året tog man sig till regionsspelet trots att man i grund och botten är ett 07-lag vilket säger något. Detta året inledde man med två segrar i steg ett, där segern mot Rosersberg imponerade mest. Ett ”Rosers” som förra året fanns på Festen med flertalet starka namn, men där Saga vann med 5-3. Därefter besegrades Hagunda med klara 8-0. I nästa steg så väntade Sirius, Hässelby och Sandviken där det skulle bli dramatik deluxe. Man inledde med en 4-3 förlust mot Sirius, där man kvitterade till 3-3 med 15 sekunder kvar att spela, men skulle sedan få en straff mot sig med fyra (!) sekunder kvar som Sirius förvaltade. Man slog sedan Sandviken bekvämt där sista matchen mot Hässelby skulle bli avgörande om vilket lag som skulle ta andraplatsen. En ny tight match där man till sist skulle vinna med 3-4 och därmed ta sig vidare. Hässelby som hade kryssat mot Sirius hade vid ett kvitteringsmål, gått om Saga. Små marginaler, men känslan är att Saga kommer få det tufft här och kan man ta en andraplats så är det mer än godkänt i mina ögon.

Salem har under flera år varit ett aktat lag på juniorsidan, fått fram många spelare och varit förknippade med talangutveckling och ett man-man spel. Efter ett par år utan närvaro på Festen är man på plats igen, med en på pappret relativt tunn trupp sett till antal spelare. Huddinge och Vendelsö slogs tillbaka med 4-1 respektive 5-1 i första steget och i regionsspelet så skulle man sluta på en förstaplats, trots att man förlorade öppningsmatchen mot Vallentuna. Tack vare att man sedan slog Rotebro och inte minst AIK som också hade chans att vinna gruppen, så slutade man på sex poäng, samma målskillnad som AIK, men där jag tolkar tabellen som att inbördes möten gjorde att man vann gruppen. 4-1 mot AIK imponerar och är det så att man fortsatt brukar sitta man-man spel så är det nog något som många kommer ha problem med att luckra upp. Jag tror absolut att man kan nypa åt sig en andraplats, men jag tror att Dalen kommer man inte kunna rå på.

Sista laget ut i gruppen är ÖSK ungdom, ett lag som hade flera spelare med i Örebros distriktslag här senast. I sitt första steg kunde man besegra Lockerud och Lillån i två ganska jämna matcher, där man mot Lockerud gjorde ett 4-2 mål med bara sekunden kvar. I regionsspelet skulle man ställas mot Västerås, Hagfors och Lidköping. Vinst mot Lidköping och en tight förlust mot Hagfors med uddamålet imponerar mycket sett till att Hagfors har ett starkt lag. I den sista matchen mot Västerås så behövde man minst ett poäng, men till sist blev det en seger där man först i period tre fick ordentlig islossningen när man gick från 1-1 till 1-4. Just detta steget imponerade klart mer än steg ett och jag tror att precis som Saga, så får ÖSK vara nöjda om man kan knipa den där andraplatsen bakom ett erkänt starkt Dalen.

– Hugo Nording, IBF Dalen

– Ludvig Kalldin, IS Saga

– Jack Boman, Örebro SK Ungdom

IK Sirius FBC

Gävle GIK

Kärra IBK

Bergs IK

Kommentar: Också en grupp som känns tight, men även relativt spetsig överlag och blir inte förvånad om något av lagen tar sig långt här. Sirius som har en fin tradition och som förra året tog sig till Innebandyfesten där man slutade på en tredjeplats i gruppen. Där fanns det dock många spelare födda 2005 som inte är med denna säsongen. I sitt första steg så besegrades Storvreta och Alunda i två ganska jämna matcher. 7-4 blev målskillnaden totalt och mot Alunda hade man en 4-0 ledning, som till sist blev en 5-3 vinst. I nästa steg så ställdes man mot Saga, Hässelby och Sandviken. Det var främst i första matchen man hade det körigt, där Rasmus Johansson kunde avgöra på straff med fyra sekunder kvar (vilket nämndes tidigare kring Saga). I match två lyckades man ta ett kryss mot Hässelby efter ett nytt sent mål, men i sista matchen mot Sandviken så slog man till med ett styrkebesked och vann med hela 10-2 vilket gav gruppsegern. Mycket av spetsen finner vi i Rasmus Johansson, men framförallt i Anton Söderquist som säsongen genom spelat i Allsvenskan och gjort det bra för Sirius. Den offensiva spetsen man har, gör att man absolut är ett lag för toppskiktet i denna gruppen.

Kollar vi Gävle så föll man förra året i regionsspelet där man inte hade mycket att säga till om. Detta året så var förhoppningarna högre ställde och det första kvalsteget avverkades enkelt med två segrar och 19-6 i målskillnad vilket är imponerande sett till att matcherna var 2×20. I regionsslutspelet så hade man en tuff grupp med Dalen, Sundsvall och KAIS Mora. Det började bra med en klar seger mot Mora, men följdes upp mot en förlust mot Sundsvall. När man även förlorade mot Dalen med uddamålet så hade man inget själv att säga till om, utan var tvungna att se om KAIS Mora kunde besegra Sundsvall. En spännande match där KAIS kunde få ett powerplay sent i matchen och med bara minuten kvar så kom det avgörande 4-5 målet som gjorde att Gävle tog andraplatsen trots att man bara (!) hade tre poäng. På nytt ett klart godkänt offensivt spel, men ska man blanda sig i toppskiktet så behöver man även få träff i defensiven.

Tredje laget ut är Kärra IBK, som med nästintill snarlikt lag som i JAS, tagit sig till Festen i USM-klassen. Ofta är det prat om de ”större” klubbarna i Göteborg, men här har Kärra något bra på gång både nu, men även för ett par år framöver om man får behålla alla. I det första steget så besegrades Utbynäs enkelt, men desto tuffare hade man det mot Lerum. Trots att man i mångas ögon ver favoriter så hade Lerum ledningen flera gånger om och först med fyra minuter kvar kunde Kärra för första gången ta ledningen och till sist vinna med 6-4. I steg två så skulle man möta Särö, Floda och Partille. Särö, som var gruppens svagaste lag besegrades knappt med 2-4, men 2-3 vinsten mot Partille var desto skönare, där Rasmus Kristiansson avgjorde med 11(!) sekunder kvar att spela. Då både Kärra och Floda stod på full pott inför sista matchen, så var båda lagen vidare och det handlade bara om vilket lag som skulle knipa förstaplatsen till sist. Väl där fick Kärra till gruppens bästa prestation och kunde vinna med imponerade 6-2 där man sett till siffrorna hade bra koll matchen igenom. Man hade tex tre spelare med i Västsvenskas stadslag, men det finns yngre spelare som Adam Pettersson och Arwid Hedlund som är ruggigt intressanta. Hur långt räcker det? Jag tror man tar sig vidare här.

Sista laget ut är Bergs IK från Östergötland som inte fanns med på Innebandyfesten förra året. Till den här säsongen så fick man ett par nya spelare från bland annat Linköping och har i övrigt ett ganska spretigt lag sett till åldrar osv. Ett par av spelarna har fått testa på lite spel i division 1 och några fanns med i Östergötlands trupp här i januari. I första steget hade man en fyrlagsgrupp där Onyx, Trosa och Nykvarn stod för motståndet. Man inledde skakigt med ett kryss mot Nykvarn där kvitteringen kom i sista minuten. Scenariot återupprepade sig i match två där man vann mot Onyx med 3-2, men där återigen sista målet kom under slutskedet. I sista matchen väntade gruppfinal mot Trosa om vilket lag som skulle gå vidare – där tog man istället kommandot och gick upp till 4-0 och vann till sist med 4-2. I regionsslutspelet ställdes man mot Farsta, Hammarby och Vimmerby. Att man skulle förlora mot Hammarby i första matchen var nog ganska väntat, men när man förlorade mot Farsta också såg det mörkt ut. Haken var dock att Farsta hade förlorat mot Vimmerby och även Hammarby. Bergs behövde därmed vinna sista matchen mot Vimmerby för att ta sig vidare trots bara tre poäng isåfall. Det gjorde man med klara 8-4 tillslut och kunde på något sätt krångla sig vidare. Jag tror dock att den relativt svajiga vägen fram gör att man i den gruppen kommer ha svårt att hävda sig och jag tror inte man rår på de andra lagen i toppskiktet.