Började med en period av Lund-RIG där de man-man inspirerande försvarsspelen från båda lagen ledde till en viss stiltje emellanåt, men jag tyckte att Lund höjde sin nivå allt mer och mer sett till inledningen av gruppspelet. Chanel Lindqvist kvitterade i powerplay efter RIG:s tidiga ledningsmål innan Cajsa Alm mycket snyggt gjorde 1-2 innan periodpaus. Tillslut vann RIG med 2-4, men jag valde att se två perioder av Örnsköldsvik-Falun som också blev en tight historia. Även om Falun kanske hade längst sekvenser med boll så var känslan att det kunde gå åt båda hållen och till sist blev Madeleine Larsson (Vem annars) stor hjälte med sitt viktiga 2-3 mål innan 2-4 kom i tom bur och finalplatsen säkrades.

Satt sedan kvar att se RIG-Falun i en oerhört intressant semifinal, två lag som på förhand sågs som stora guldfavoriter och till sist bjöd de upp till match. Även om RIG under långa perioder hade ledningen så kunde Falun gång på gång komma ikapp och till och med leda med 6-5. Jag var främst imponerad över att Falun fick bra träff på samtliga kedjor där även tredjekedjan gjorde ett välförtjänt jobb och där August Swärdh stod för ett viljemål utan dess like. Till sist blev det RIG som drog längsta strået efter Ulrikssons två avgörande mål i period tre där jag annars tycker att det fanns fler spelare att lyfta fram. Linus Sjögren i Falun hade många fina aktioner både offensivt och i bollvinsterna och Arvid Äses individuella skills är på en fruktansvärt hög nivå när det kommer till just dom bitarna. Att Ahmad Aldeeb var bra visste vi om och det visade han med flertalet imponerande situationer, både i framspelningar, men även på egen hand.

Pixbo-JIK blev också en tight historia där jag hann se sekvenser via sändningen och främst sista 15 följde jag relativt intensivt. Det man slogs av är Pixbos bredd där man fortsatt rullade på mycket folk och hade därmed fortsatt bra tryck på sina toppspelare när man väl behövde matcha. Så har det varit genomgående och just den bredden gör att man spelar final. Även om Nyström och Hult gjorde vad man kunde så kunde till sist Pixbo vinna med uddamålet där Jönköping inte orkade hela vägen.

Därefter så gick jag lite emellan ett par olika matcher där det spelades matcher om bronset mellan Ö-vik och Lund, placeringsmatcher mellan Lerum-Pixbo och Rönnby-Jönköping bland annat. Matcher som går att diskutera sett till om de är ”nödvändiga” eller inte och jag kan tycka att det märks på lagen att det inte är 100 % riktigt. Örnsköldsvik knep ett imponerande brons där det fanns många spelare som imponerade. Målvakt Wallberg stark genom hela turneringen, Wilma Selin viktig när det ska avgöras, men Nova Ekedals ständiga driv och entusiasm och Elsa Dahlins stabila centerspel är också svårt att blunda för.

Därefter var det dags för DJ-final, RIG mot Falun där RIG var favoriter i de flestas ögon. Laget som hade snurrat på mycket folk, hade spetsen mot ett Falun som hade gått relativt tungt på sina spelare emellanåt. Personligen tycker jag Falun coachade fel då man fick in sin tredjefemma för första gången mot RIG:s första vilket slutade med mål direkt. Falun kvitterade innan RIG hade 1-2 innan paus. När RIG gick upp till 1-5 efter period två så trodde jag det var avgjort och förflyttade mig för att se lite bronsmatch och dylikt, men efter en snabb kik på telefonen så hade Falun gjort tre raka, skapat nerv och tillbaka till final som var drygt halvvägs in i tredje. Då gjorde Falun samma tabbe igen, spelade tredje mot RIG:s första och vips så var det 4-6. I slutskedet så förstod jag inte riktigt varför man inte plockade keeper tidigare eller gick upp och satte press, men RIG vann till sist med 4-7. Grattis säger jag och det var nog den ”säkraste” tippningen!

Killarnas final hann jag se drygt 10 minuter av innan det var dags att bege sig hemåt och sista delen av matchen fick ses på telefon. På den tiden hann RIG göra 3-0 och sätta sig i respekt ordentligt. Pixbos segerrecept som man nyttjat hela turneringen blev dock gångbart igen. Man spelade på mycket folk, hade fräscha ben på många spelare och orkade till sist kvittera även i denna matchen. Dock satt det långt inne och med 11 sekunder kvar kom 7-7, där man bara 15 sekunder tidigare hade reducerat till 7-6. STARKT!

I förlängningen så tycker jag att RIG hade något klarare målchanser, men man märkte att det stod mycket på spel. Matchen gick till straffar och där skulle det kliva fram två matchhjältar. Dels målvakt Ringhagen, men även Samuel Dömstedt som haft relativt sporadiskt med speltid genom turneringen, men som satte sin straff och såg där till att avgöra sin andra final (han avgjorde P16-finalen i sudden). Bäst när det gäller!

Återigen, ett stort grattis till Pixbo som visade upp en imponerande bredd, hur man fick alla i spel och hur man såg till att ha ork och kraft när det väl gällde. Nästa år lär man bli än starkare då det är relativt få 03:er som försvinner och fortsatt mycket kvalité i både 04, men främst 05-kullen. Största tappet blir målvakt Ringhagen och centerpjäsen Eurén skulle jag nog säga.

Detta är tredje gången jag är på plats på Innebandyfesten, fruktansvärt roligt att få se såpass mycket innebandy på kort tid. IFU är det absolut bästa för en sådan här helg, även om det emellanåt kan bli ganska ljudligt i de fyra ”mindre” hallarna där musik och dylikt kan höras över hallarna så att säga. Annars finns det absolut inget att klaga på och förbundet kan skriva ett 10-årsavtal med Uppsala, IFU och arrangerade föreningar direkt så har vi säkerhetsställt det.

Ett stort tack till cupchefen Ted Wikström, ett stort tack till Cafe Sirius som levererade kakor i världklass, ett stort tack till alla spelare och ledare som hjälpt till att besvara frågor och intervjuer för att bygga upp turneringen på bästa sätt, ett stort tack till er som berömt och levererat positiv feedback och självklart även till er mer kritiska kravställande läsare som ser till att man får jobba för att hålla alla nöjda 😉 Självklart även ett stort tack till Clean drink som levererat dryck i världsklass under säsongen och till Nordic Floorball som fixat fräscha kläder och väska. 

Jag vill säga ”på återseende”, men vet inte än hur bloggens utseende eller upplägg kommer se ut nästa säsong än. Jag återkommer! Nu ska ett efterarbete göras för att knyta ihop säcken till att börja med.