Det var Landskrona/Häljarp som stod som bortalag mot FC Helsingborg där kombinationslaget haft ett tufft år hittills. – Jag tror att vi fortsätter att kämpa trots förluster eftersom att vi tycker om sporten och vi har det roligt som lag. Vi är ju ett ”nystartat lag” och det får en att vilja kämpa mer för varandra när lagkänslan växer, säger Melanie Gobic till bloggen.

På andra sidan var det alltså Helsingborg som väntade, laget som befann sig på platsen ovan i tabellen. – Tankarna innan matchen var blandade, laget har varit taggat sen Gothia på att fortsätta med vinster i serien. Vi kommer med en ganska tunn laguppställning, men vi som var där bestämde på uppvärmingen att detta skulle vara vår match.

Den fina inställningen på uppvärmingen gav dock resultat då man hade en 1-3 ledning. – I första perioden så var vi lugna, vi spelade vårt spel utan att stressa upp oss.

Andra perioden gick dock till hemmalagets favör, en period som vanns med 1-0 vilket dock kanske inte helt speglande. – Det var en jämn match, anfallen och antalet målchanser var närliggande men jag skulle inte säga att vi går ner oss utan det var mer en tillfällighet.

Hemmalaget skulle dock ta initiativet i period tre när man gjorde både 3-2 och 3-3. Ett bevis på att det är svårt att spela på en ledning. – Det är mer kämpigt än svårt att ta en tidig ledning för det gäller att vara beredd och orka fortsätta spela resten av matchen med samma inställning.

Matchen skulle dock få en dramatisk avslutning när Häljarp/Landskrona i matchens näst sista sekund kunde göra 3-4 målet och ta tre blytunga poäng. – Det stod 3-3 i sista perioden, det blev ganska hetsigt ett tag med utvisningar och spänningen steg. Efter vår time out så är vi redo att köra allt in i de sista och det gjorde vi. FCH tog ut deras målvakt vilket ingen verka inse av Häljarp/Landskrona-spelarna som var inne på plan. Vi vann bollen framför eget mål och då valde Michaela att driva själv och hon lyckades komma förbi hela vägen fram till motståndarnas mål där hon sätter bollen i tom kasse i sista sekunden.

//Rasmus