JAS-bloggen
Intervjuer

SM-guld efter en kontrollerad final: ”Visste att de hade spelat likadant i fyra år”

Östergötland kunde återvända från Gävle med ett SM-guld på killsidan efter att ha imponerat turneringen rakt igenom.

Man genomförde ett par träningsmatcher inför SM, där man bland annat mötte distrikt som Örebro, Småland och Södermanland. – Uppladdningen för träningsmatcherna var att hitta några fungerande uppspel, ett stabilt försvarsspel och  kunna etablera anfall på enkla och effektiva sätt, säger Emil Jacobsson till bloggen.

Stora delar av truppen hade Ledberg och Linköping som klubbadress och det var spelare som hade spelat mycket både med och mot varandra i truppen. – Alla kände alla i laget då vi spelat mot varandra i tre år och vissa av oss går i samma klass, det gav oss en stor fördel med lagsammanhållningen vilket en av våra nycklar till SM-guldet.

Man lottades in i grupp tre där man skulle möta Västmanland, Västerbotten, Värmland och Jämtland/Härjedalen. En grupp som på förhand kändes relativt jämn. – Vi visste att Västmanland hade en vass 02 femma från Skälby som vi i Ledberg mött X antal gånger, Wiggur på RIG visste en del om Västerbotten, Värmland visste vi att de alltid bjuder upp till dans med tanke på deras stora distrikt och sist Jämtland visste vi inte så mycket om förutom att det är ett litet innebandydistrikt. Vi tyckte vi hade chans att gå vidare från gruppen, men visste att ingen match i gruppen skulle bli lätt utan att det krävdes hårt jobb varje period för att vinna.

Man imponerade dock i gruppspelet och kunde sluta på en förstaplats med fyra raka vinster och 12 inspelade poäng. – Gruppspelet var tufft i alla matcher förutom mot Jämtland där vi förväntat tog kommandot. Vi vinner tre av fyra matcher med 3-2 i gruppen varav vänder de två första matcherna från 2-1 & 2-0 till 3-2 i sista perioden när vi går ner på två femmor. Det gav laget en trygghet av att kunna vända matcher och även spela av matcher, vilket blev viktigt för fortsättningen i turneringen.

Gruppsegern gjorde att man ställdes mot Västsvenska i kvartsfinalen som hade gått vidare från gruppen som kallades för ”dödens grupp”. Väl där hamnade man i ett 1-3 underläge, men kunde på nytt vända och med dryga minuten kvar göra det avgörande målet.Vi minskade på det naiva spelet som bjöd dem på kontringar, pressade smartare och effektivare på vissa backpar för att vinna boll högt, samt att skjuta mera och ha trafik framför kassen. Sen visste vi att vi kan vinna för att alla i laget vet hur man vinner matcher, det var väldigt viktigt för alla vinster.

På pappret väntade en enklare lottning i semifinalen, Uppland. Ett lag som hade tagit sig vidare mycket tack vare en storspelade Emil Lindblom och ett stark kollektiv. Man bjöd även på hårt motstånd här, men Östergötland kunde på nytt vinna med en uddamålsseger. – Jag tycker att vi hade ett stabilt grepp om matchen igenom. Deras första mål var ett friläge för att backens sticka gick sönder och vi missade ett flertal öppna mål. De reducerar till 2-3 men vi läser att de ville bygga spelet på deras kapten och lyckas stänga ner dem bra efter målet. Så kort tycker jag inte resultatet speglade matchbilden så bra.

I finalen väntade ett lag som kanske inte var förhandstippat inför, nämligen Västernorrland, men som dock hade slagit ut både Småland och Västerbotten på vägen fram och imponerat ordentligt. Ett distrikt som hade samtliga spelare uttagna från ett och samma lag. – Vi har mött Ankarsvik (Sundsvall FBC) många gånger och vet exakt hur de spelar försvarspel och deras spelidé offensivt så det blev lätt att stänga deras anfall och lätt att inte hamna i deras brytningspunkter. Vi hade strikta order på att vänsterforward skulle ligga i Hammarstedts skottlinje, center skulle täcka deras rightare och stänga diagonalare, då fick han bara alternativ att rulla runt om våran box – vilket vi har helt nöjda med. Vi visste även att de har spelat likadant i fyra år och kommer fortsätta spela likadant i fyra år till, det blev väldigt enkelt för oss att försvara samt fick vi energi över till våra anfall.

Vad tycker du ni gör bra i turneringen rakt igenom?

– Till skillnad från alla andra topptippade lag som hade en femma eller en/flera spelare som gjorde mål framåt ,men även täppte igen hemåt så hade vi ett helt lag där alla femmor verkligen var lika viktiga. Tredje femman spelade inte någonting men gav laget energi och ville vinna lika mycket som vi som spelade. Kan ta Melwin Carlsson som exempel inte satt ner under någon match och inte hade någon röst kvar efter kvarten, sånna spelare är ovärderliga! Melwin fick med sig resterande i tredje femman på hans tåg. Tillsammans tog vi energi från motståndarna och gav det till oss själva exempelvis vid skottäck eller räddning av våra båda helt suveräna målvakter!

– Sen var vi väldigt bra tränade i första och andra femman vilket gjorde att vi orkade vända i alla sista perioderna samt hålla tätt bakåt. Drar man en parallell till Västernorrland så gick deras förstafemma på knä efter första perioden, då de var tvungna att göra alla mål i deras lag.

-Kort så är det hela laget där alla vet sina roller, gillar sina roller och alla max-presterar. Våra två ”okända” backar Axel Sjöblom och Jacob Karlsson gör en kanon turnering och i mitt tycke: Sveriges mest underskattade spelare – William Dahl gör inte ett misstag i försvaret/anfall, press/backchecking, en komplett forward. Det är bara ett exempel men många i laget slog personbästa i SDF-SM!

49569610_226848738246512_3891413637746655232_n

Foto: Ulrika Lindström.

//Rasmus

JAS Bloggen

Kommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar.

Fler artiklar