Laget jag pratar om är Roserbergs/Väsby, som alltså är ett samarbetslag denna säsongen. – Jag tycker samarbetet funkar bra även fast vi inte hunnit spela jättelänge, säger Malin Turstam till bloggen.

Laget har haft en tuff höst där man på sina sju matcher ”bara” kunnat mäkta med en seger. –  Vi spelar i en serie som vi aldrig spelat i förut och möter lag som känt på att spela där redan ett tag. Vi har även i stora delar av säsongen bara lyckats få ihop en träning i veckan vilket lätt till att vi inte haft lila mycket tid att öva på dem saker vi vill bli bättre på, medan andra lag tränar 2-4 gånger i veckan.

I söndagens match skulle man möta Djurgården, ett lag som fanns ännu längre ner i tabellen. För Turstam som tillhör ”Väsbydelen” av laget och därmed Stockholmsregionen, så var det bekant motstånd. – Vi har mött dem ett antal gånger denna säsong som har slutat i våran fördel varje gång. Vi visste även att vi inte ska underskatta dem även fast vi vunnit mot dem förut. Vi skulle gå in och göra allt vi kan för att knipa dem där tre poängen.

Det blev dock en jämn period ett som slutade 2-2 tillsist. – Jag tycker att period ett hade vi kunnat gjort lite bättre. Vi hade bra rull på bollen samt många målchanser men bollen ville inte riktigt in varje gång. Dem tog vara på vissa missar vi gjorde vilket resulterade i likaläge efter första perioden.

Man fortsatte följas åt i period två och ställningen var 3-3. Man hade ett sista periodsnack innan man skulle gå ut för att ta tre poäng. Vad sa man då? – Vilja, vilket lag ville vinna mest.  För oss fanns det inget annat än vinst, vi skulle bara gå därifrån med tre poäng. Vi skulle vara först in i varje duell, vinna tillbaka bollen till 100% om vi tappade den.

Just det paussnacket la grunden till en tung trepoängare. Även om det var 4-4 ganska långt in i perioden så vann man till sist med 6-4. – Jag tror att det som fäller avgörandet var våran inställning, vi visste inför tredje att det var jämnt. Det kändes som att vi var mer sugna på att göra mål och vinna matchen än vad dem visade. När vi ökade tempot och var på dem så fort dem fick tag i bollen märkte vi att dem blev stressade och slarvade lite. När det ungefär var fem minuter kvar lyckades vi få in bollen vilket ledde till att hela deras bänk deppade och hängde med huvudena. Detta gav nog oss tändvätska till att fortsätta och ungefär 40 sekunder senare gör vi mål igen vilket jag tror var det som avgjorde matchen. Vi gav aldrig upp och var helt bestämda om att tre poäng skulle med oss hem.

Hur ser målsättningen ut framöver?

– Fortsätta finslipa på det vi behöver bli bättre på så tror jag att resten av säsongen kommer bli toppen.

//Rasmus