Falun stod som segrade under fjolåret och hade därmed en titel att försvara. – . Vi visste redan innan att vi var en av favoriterna i cupen precis som förra året. Då är det bara att ge allt hela tiden för att vis varför just vi är en av favoriterna, säger Faluns Viktor Hultquist till bloggen.

Falun spelade i grupp fyra och ställdes där mot Lillån, Farsta samt AIK. – Vi hade inte jättebra kolla på resten av lagen i gruppen men vi visste att det inte var den bästa men vi tänkte inte hålla igen för det för man vet aldrig vad som kan hända på en innebandyplan.

Man inledde med att besegra Stockholmslaget Farsta med 5-2 där det lossnade först i den andra perioden. – Hyfsad match, men inte direkt nåt att sätta på meritlistan men det kändes ändå bra att få första matchen överstökad med en vinst.

I match två så väntade Lillån, det laget som på förhand kändes som en potentiell grupptvåa och därmed en gruppfinal. Falun gjorde dock processen kort och vann med 4-0. – Jag tycker att vi stänger Lillån bra hela matchen och de kom inte till alls för många lägen. Det var några slarv från oss som de kunde ha förvaltat bättre och tagit ledningen i första perioden men så blev det inte och sen tycker jag att vi var rätt överlägsna i andra perioden som gjorde att vi tog en komfortabel vinst.

Man avslutade med att besegra AIK med 3-7 och därmed gå obesegrade genom gruppspelet. – Det jag tycker vi gör bra i gruppspelet är att vi inte underskattar något av lagen som vi möter och istället kör hela vägen och inte låter något av lagen ha en chans att vinna.

I sitt åttondelsfinal stötte man på Genarp, ett lag som hade slutat 3:a i sin grupp. Rent resultatmässigt var det tuffaste matchen hittills då man vann med ”bara” 2-1. – Genarp var lite svåra eftersom de backade hem sjukt mycket och då är det väldigt svårt att komma igenom för det blir väldigt kompakt i mitten. Men samtidigt tror jag att vi hade omkring 90% bollinnehav och vi skapade bra chanser även fast de backade hem så mycket och då är det tillslut vi som går iväg med en välförtjänt vinst. Jag tycker att Genarp var lite bättre än lagen i vår grupp eftersom de har några riktigt bra individuella spelare som kan göra skada.

I kvartsfinalen väntade värmlandslaget Hultsberg/Björkås som hade tagit sig vidare från grupp 3 som grupptvåa och därefter slagit ut Göteborg i sin åttondel. – Vi hade faktiskt ingen koll på Hultsberg/Björkås, det enda var väl att vi såg att de va ganska stora så det var väl det vi fick se upp för genom att spela väldigt fysiskt också. Jag tycker att deras enda hopp var deras storlek men de kom ingenstans och vi lyckades väldigt bra med att hålla dem utanför och vann därför utan större problem.

4-0 slog man värmlänningarna med och även om det blev tuffare i semin mot Skälby, så kunde man där säkra segern med siffrorna 4-2. Vad gör att man ångar på? –  Sättet som vi jobbar för varandra och kör 100% in i varje situation tror jag gör att vi blir väldigt jobbiga att möta. Sen har vi ju också väldigt mycket talang på alla positioner också hjälper till med allt på plan.

I finalen väntade något av en överraskning, Gransholm/Hovshaga, något som Hultquist håller med om. Vad sa man då inför finalen? – Vi snackade om att bara ta ut det sista vi hade den sista matchen och bara njuta av stunden, allt lika roligt att spela finaler även fast det var lite annorlunda den här gången eftersom det inte var någon publik med det var roligt ändå. Vi visste att de spelade med en rätt så hög 2-2-1 så vi snackade mycket om hur vi skulle spela oss loss ur den 2-2-1 pressen och det lyckades vi väldigt bra med och de blev ju tillslut helt slut. Sen skulle ju vilja passa på att ge Gransholm/Hovshaga cred till att de tog sig till final när ingen direkt trodde att det var det laget som skulle stå som ett lag i finalen.

Det blev till sist även 4-0 i finalen och Falun kunde försvara fjolårets guld. – Jag tror att vi har ett väldigt speciellt lag med galet mycket talang men jag tror inte att det är det som ligger bakom att det gick så bra. Vi har så pass bra sammanhållning inom laget vilket kanske kan vara svårt att tro eftersom att de flesta av oss är från olika delar av Sverige, men vi blir lite som en familj för vi alla träffas nästan varje dag. Även om några matcher såg rätt jämna ut på pappret så var jag inte orolig en enda gång att vi skulle förlora. Det känns som att vi bara kan få marginalerna på vår sida med vårar intensiva, hårda och snabba spel.