Kort från helgen. Linköpings succéartade säsong slutade med ett silver, Falun visade återigen att man är Sveriges bästa lag och trots ett starkt försök från Linköpings sida så orkade man inte rubba Falun. Denna gången var det dock inte Galante Carlström som stod för avgörandet, istället radarpartner Enström. Härlig duo.

I Linköping återfanns två spelare som även deltagit i JAS-spelet under säsongen. Marcus Karlsson och Felix Lanver, två spelare som åkt lite ut och in ut startuppställningen under säsongen, men Lanver kom in i de sista semifinalmatcherna och fick även chansen från start i finalen. Matchades i en tredjekedja med Petter Alm och Hampus Dargren, en kedja som fick sina byten matchen igenom, men fick sedan vila när Astbrant valde att matcha de två andra kedjorna mer frekvent. Svår match att spela, då man under vissa stunder äger väldigt lite boll, men Lanver visar allt som oftast när han kommer upp i offensiv zon att han inte har några problem med att sätta en bra förstapass och lär bli ännu bättre nästa säsong, speciellt nu när en hel del offensiva spelare i Linköping ryktas bort. Även Marcus Karlsson lär vara en spelare med mer speltid under hösten som kommer.

I övrigt, relativt besviken på arrangemanget och stämningen överlag, det visades fina publiksiffror, men tveksam till att de stämde, stolar gapade tomt lite här och där. Stämningen kom inte upp i alls samma nivå som i Malmö där den mer ”kompakta” hallen bidrar till en härlig ljudnivå. Ingen pausunderhållning alls i någon av matcherna, endast ett försök med ett tekniskt inslag från försvarssmakten, något som misslyckades. Ett intro utan effekt, dels beroende på ett mediokert låtval (enligt mig) och att man inte fick upp den riktiga känslan. Musikansvarig hade även problem med att hitta timingen när musiken skulle av/på, allt för ofta strömmade musiken ut på hög nivå när spelet var igång, under en sekvens tog det nog cirka 10 sekunder innan det blev tyst.

För att vara ännu mer kritisk kan vi tillägga bristen på föda, både hamburgare och korven tog slut fort och när man i början inte fick lämna arenan för att handla så blev möjligheterna begränsade, när de sedan kom på att de måste börja släppa ut folk, så var det 15 minuter innan herrarnas final skulle börja, ytterst tight om tid med andra ord.

Till det positiva! Fyra bra lag, fyra värdiga lag i de båda finalerna och innebandy på den nivån går alltid att njuta av, oavsett matchbild så kan man finna godbitar, så även denna helg.

Vi hoppas på bättre arrangemang tills nästa år!

//Rasmus