En förändring av JAS-upplägget har varit på tapeten under en viss tid, det har diskuteras dubbelmöten, kvalsystem för att spetsa kvalitén och med därtill. Diskussionen tog ordentlig med fart under förra säsongen, ett scenario där jag själv var inblandad som ledare i IBK Lidköping. Jönköping hade hamnat i utsatt läge, men kunde via målskillnad ta sig vidare. De sista tre matcherna slutade något i stil med 13-1, 2-26 och 15-1, något som gjorde att man kunde passera Östra på målskillnad och ta sig vidare, något som tillslut ledde till ett silver. För vår egen del gjorde vi debut i Juniorallsvenskan, vi hade extremt många spelare som aldrig hade spelat på den nivån tidigare och vi åkte därmed på flertalet storförluster. Att vi valde att anmäla oss var på grund av att vi tyckte våra vanliga juniorserier allt som oftast bjöd på för svagt och ojämnt motstånd, vilket därmed inte blev tillräckligt utvecklande i slutändan. Att man då väljer att utveckla laget genom att öka svårighetsgraden är då relativt naturligt.

Man har även hört diskussioner om att vissa lag har grov fördel av sin hemmahall och att dubbelmöten då blir mer rättvist för att båda lagen ska få spela ut efter sina förutsättningar på hemmaplan. Vi har t.ex. Pixbo som under förra säsongen mötta Hagfors på bortaplan i en åttondelsfinal, i Älvstrandshallen som Hagfors då spelade. När jag gjort intervjuer i efterhand, så pekade ett par uttalanden på något ungefär att ”I vår egen hall hade matchen sett ut på ett annat sätt och hade säkerligen slutat annorlunda”.

Utöver just JAS-upplägget så har det ju varit livliga diskussioner under en längre tid, SDF-SM fick en ny reform och även Newbody-cup upplägget har fått utstå radikala förändringar.

Nu har SIBF kommit ut med ett dokument där man med hjälp av alla distrikt diskuterat de olika tävlingarnas upplägg med de olika distrikten och även med ett par föreningar. De problemen och diskussionerna som man på förhand trodde skulle ha stor prioritet, verkar inte vara det som diskuteras i först hand.

Kring Juniorallsvenskan så lyder förslaget följande:

Dagens juniorallsvenska för pojkar flyttas till 17 år och som spelas i serieform och vidarespel över hela säsongen där 8 lag avancerar till slutspel. Det ska vara möjligt att delta med kombinerade lag; d.v.s. att två föreningar kan samsas om ett lag. Det ska finnas ett licenskrav, t.ex. max 12 licenser/förening, för att få delta med kombinerade lag.

Förorden som man grundar förslaget på lyder följande:

Tävlingskongressen 2014 beslutade att införa en begränsning i möjligheten för b-licensierade spelare att spela seniorinnebandy. Det är redan nu ett stort glapp mellan ungdomsinnebandy och seniorinnebandy på dam-/flicksidan. Det glappet behöver täppas till med en vettig tävlingsform. Vi tror att 17 år är en lämplig ålder för att behålla fler tjejer inom innebandyn. På pojksidan ser vi idag problem med att 18-åringarna ofta spelar seniorinnebandy. Det i kombination med att de flesta föreningar väljer att satsa på Juniorallsvenskan gör att matchplaneringen blir svår. Att sänka åldern till 17 år tror vi skapar färre problem med kollisioner till seniorinnebandyn. Vi vill också skapa en säsong för Juniorallsvenskan som är längre än den idag. Också detta kräver att det inte kolliderar med seniorinnebandy.

Nå? För mig som aldrig varit involverad i matchläggning så vet jag inte hur stort problemet är, det får någon gärna återkoppla på. Det som kan ställa till det är just när man har föreningar som har stort antal spelare som dubblerar i en Juniorallsvenska och kanske en H1-serie så kan det ställa till det. Att hitta matchdagar och ibland tvingas flytta matcher är problem som kan uppstå, till en viss kostnad. Dock är det enligt mig inte ett tillräckligt ”stort” problem att hänvisa till för att sänka åldern för att färre spelare ska ha letat sig upp i seniorsammanhang och därmed minimera krockarna.

Många av spelarna brinner för att spela JAS-innebandy för sin förening, samtidigt som de lika mycket vill vara med och bidra till sin egen och lagets utveckling i seniorserierna. Att spela juniorinnebandy är något speciellt, inte bara spelmässigt utan även stämningen i laget och liknande, som man kanske inte alltid upplever på samma sätt i ett seniorlag. Flertalet av spelarna nämner i efterhand JAS-säsongerna som något av sina mest minnesvärda ( även SDF-SM), man ser spelare som åker ur ett JAS-slutspel som vet är otroligt besvikna då det kan vara deras sista säsong, spelare som verkligen brinner för att nå framgång i JAS. Är det då rätt att sänka åldern och ge spelarna en förkortad juniorkarriär för att det helt enkelt är ett ”stort” problem med att hitta matchdagar?

Nja, kom igen, vi hjälps åt, hittar matchdagar, behandlar varandra med respekt och förståelse när det kommer till matchändringar och liknande och ger de yngre talangerna ytterligare ett år av glädje, utveckling, passion och minnen.

STORT PLUS dock för att man ser över att eventuella ha med åtta deltagande lag på Innebandyfesten, helt rätt!

Vad tycker övriga?

//Rasmus